Principer

Den historiska bakgrunden till Allmänna Antroposofiska Sällskapets principer är följande: Principerna antogs vid jultiden år 1923 i Dornach. Vid denna tid nygrundades Antroposofiska Sällskapet, som hade funnits i annan form sedan år 1912. Före nygrundandet var sällskapets huvudsakliga uppgifter att förvalta och vårda resultatet av den andevetenskapliga forskningen med dess konsekvenser för det andliga, konstnärliga och praktiska livet.

Nu fick Antroposofiska Sällskapet en delvis ny karaktär. Grundaren Rudolf Steiner ställde en esoterisk skola i centrum för sällskapet, Fria Högskolan för Antroposofi. Han övertog också själv ordförandeskapet.

Den andevetenskapliga forskningen skedde därefter inte längre utanför sällskapet för att sedan "förvaltas" av detta. Antroposofiska Sällskapet med sin högskola blev i stället den andliga ort där det esoteriska arbetet ägde rum.

Antroposofiska Sällskapet har som ändamål att främja forskning som bedrivs på det andliga området inom Fria Högskolan för Antroposofi, samt att vårda vad som har blivit offentliggjort av den antroposofiska forskningen sedan början av 1900-talet.

Rudolf Steiner insjuknade hösten 1924 och kunde inte fullfölja sin avsikt att inrätta de tre klasser inom högskolan, som omnämns i principernas §5. Endast delar av innehållet i den första klassen hann arbetas fram. Innehållet i den första klassen ger trots detta en aldrig sinande möjlighet till esoterisk fördjupning.

Allmänna Antroposofiska Sällskapets principer

  1. Antroposofiska Sällskapet skall vara en sammanslutning av människor, som på grundval av en sann kunskap om den andliga världen vill vårda det själsliga livet såväl inom den enskilda människan som inom det mänskliga samhället.
  2. Kärnan i detta sällskap utgöres av de personer, som vid juletiden 1923 samlats vid Goetheanum i Dornach, Schweiz, såväl enskilda som de grupper vilka lät sig företrädas. Dessa är genomträngda av den grundåskådningen att det i närvarande tid finns en verklig, sedan flera år tillbaka utarbetad och i viktiga delar redan offentliggjord vetenskap om den andliga världen, samt att vården om en sådan vetenskap saknas i nutidens civilisation. Antroposofiska Sällskapet ska ha denna omvårdnad i sin uppgift. Sällskapet kommer att försöka lösa denna uppgift så, att den sätter den vid Goetheanum i Dornach vårdade antroposofiska andevetenskapen jämte dess resultat beträffande det moraliska och religiösa liksom det konstnärliga och allmänt andliga inom människoväsendet i medelpunkten för sina strävanden*)
  3. De i Dornach såsom sällskapets kärna församlade personerna ansluter sig till den åskådning, som omfattas av Goetheanumledningen, företrädd av den av det instiftade mötet bildade styrelsen och som kan uttryckas sålunda. "Den vid Goetheanum vårdade antroposofin leder till resultat som kan tjäna varje människa utan åtskillnad med avseende på nation, samhällsställning eller religion som impuls till andligt liv. Dessa resultat kan föra till ett socialt liv som verkligen är byggt på broderskärlek. Att tillägna sig antroposofin som livsgrundval är ej bundet till någon vetenskaplig bildningsgrad, utan förutsätter blott fördomsfrihet. Men antroposofisk forskning och den sakliga bedömningen av dennas forskningsresultat är beroende av den andevetenskapliga skolningen, som kan uppnås gradvis. Dessa resultat är till sin art lika exakta som den sanna naturvetenskapens. När de på samma sätt som naturvetenskapens resultat blivit allmänt erkända, kommer de att medföra liknande framsteg som dessa på livets alla områden, inte bara på det andliga utan även på det praktiska området."
  4. Antroposofiska Sällskapet är inte något hemligt sällskap utan fullt offentligt. Medlem kan utan åtskillnad beträffande nation, samhällsställning, religion, vetenskaplig eller konstnärlig övertygelse var och en bli som ser något berättigat i en sådan institution som Goetheanum i Dornach som fri högskola för antroposofi. Sällskapet avböjer varje sekteristiskt strävande. Politik betraktar det icke som sin uppgift.
  5. Antroposofiska Sällskapet ser ett centrum för sin verksamhet i Fria Högskolan för Antroposofi i Dornach. Denna kommer att bestå av tre klasser. I denna Högskola upptas efter ansökan sällskapets medlemmar sedan de en tid, vilken av Goetheanumledningen kommer att bestämmas, varit medlemmar. Upptagandet i andra respektive tredje klassen sker om de som härom gör ansökan av Goetheanumledningen befinnes lämpliga.
  6. Varje medlem av Antroposofiska Sällskapet äger rätt att deltaga i alla av sällskapet anordnade föredrag, framföranden på olika konstnärliga eller andra områden och sammankomster på de villkor som tillkännages av styrelsen.
  7. Inrättande av Fria Högskolan för Antroposofi åligger i första hand Rudolf Steiner, vilken har att utnämna sina medarbetare och sin eventuelle efterträdare.
  8. Alla sällskapets publikationer skall vara offentliga på samma sätt som hos andra offentliga sammanslutningar **). Från denna offentlighet kommer inte heller publikationerna från den fria högskolan för antroposofi att utgöra ett undantag; dock förbehåller sig skolan rätten att avvisa varje bedömning som inte stödjer sig på motsvarande förstudier, på samma sätt som inom den erkända vetenskapliga världen. De publikationer, som utgår från den fria högskolan för antroposofi, kommer därför att vara försedda med följande notis: "Tryckt som manuskript för medlemmarna av Fria Högskolan för Antroposofi, Goetheanum, klass" Ingen anses kompetent att fälla ett giltigt omdöme om dessa skrifter som ej genom denna skola själv eller på ett sätt som av den erkänts som likvärdig förvärvat sig de därför gällande förkunskaperna. På annat sätt grundade bedömningar tillbakavisas så till vida som författarna till ifrågavarande skrift inte inlåter sig på någon diskussion.
  9. Antroposofiska Sällskapets ändamål skall vara främjandet av forskning på det andliga området; denna forskning själv skall vara ändamålet med den fria högskolan för antroposofi. Dogmatik på vilket område det vara må måste vara utesluten från Antroposofiska Sällskapet.
  10. Antroposofiska Sällskapet håller varje år i Goetheanum ett ordinarie årsmöte vid vilket styrelsen avger en fullständig redovisning av verksamheten. Årsmötets dagordning skall samtidigt med kallelsen av styrelsen tillkännages alla medlemmarna sex veckor före årsmötet. Styrelsen kan sammankalla extramöten och fastställa dagordningen för dem. Kallelse till sådana extra möten skall sändas till medlemmarna tre veckor i förväg. Motioner från enskilda medlemmar och medlemsgrupper skall vara insända en vecka före mötet.
  11. Medlemmarna kan på varje ort eller på varje sakligt område sammansluta sig till mindre eller större grupper. Antroposofiska Sällskapet har sitt säte vid Goetheanum. Styrelsen äger rätt att därifrån delge medlemmarna eller medlemsgrupperna vad den anser vara sällskapets uppgift. Styrelsen träder i förbindelse med de funktionärer som väljs eller utnämns av de enskilda grupperna. De enskilda grupperna ombesörjer upptagandet av medlemmar. Dock skall detta bekräftas av styrelsen i Dornach och medlemskortet undertecknas av denna i förtroende till gruppfunktionärerna. Som allmän regel gäller att varje medlem skall ansluta sig till en grupp; blott den för vilken det är fullständigt omöjligt att bli upptagen i en grupp bör låta upptaga sig som medlem direkt i Dornach.
  12. Medlemsbidraget bestäms av de enskilda grupperna; dock har varje grupp att för var och en av sina medlemmar erlägga (15 Sfr) till den centrala ledningen vid Goetheanum.
  13. Varje arbetsgrupp upprättar egna stadgar; dock får dessa stadgar inte strida mot principerna för Antroposofiska Sällskapet.
  14. Sällskapets organ är veckotidskriften "Goetheanum", vilken för detta ändamål förses med en bilaga som skall innehålla sällskapets officiella meddelanden. Denna utvidgade upplaga av "Goetheanum" lämnas endast till Antroposofiska Sällskapets medlemmar.

 

 

*) Allmänna Antroposofiska Sällskapet anknyter till det år 1912 grundade Antroposofiska Sällskapet men önskar att för de mål som redan då uppställdes skapa en självständig utgångspunkt, motsvarande den nuvarande tidens sanna anda.

**) De villkor som gäller för att uppnå skolning har också skildrats offentligt. De kommer också i fortsättningen att offentliggöras.