Antroposofiska Sällskapet i Sverige är ett landssällskap inom
Allmänna Antroposofiska Sällskapet. Detta har sitt säte i Goetheanum, Dornach, Schweiz. Inom varje landssällskap finns grupper på ortslig eller saklig grund som medlemmarna kan ansluta sig till om de önskar. En förteckning över de aktuella grupperna och deras kontaktpersoner kan fås från kansliet. Riktmärke för medlemsbidrag fastställs av årsmötet.

Den historiska bakgrunden till Allmänna Antroposofiska Sällskapets principer är följande: Principerna antogs vid jultiden år 1923 i Dornach. Vid denna tid nygrundades Antroposofiska Sällskapet, som hade funnits i annan form sedan år 1912. Före nygrundandet var sällskapets huvudsakliga uppgifter att förvalta och vårda resultatet av den andevetenskapliga forskningen med dess konsekvenser för det andliga, konstnärliga och praktiska livet.

Nu fick Antroposofiska Sällskapet en delvis ny karaktär. Grundaren Rudolf Steiner ställde en esoterisk skola i centrum för sällskapet, Fria Högskolan för Antroposofi. Han övertog också själv ordförandeskapet.

Den andevetenskapliga forskningen skedde därefter inte längre utanför sällskapet för att sedan "förvaltas" av detta. Antroposofiska Sällskapet med sin högskola blev i stället den andliga ort där det esoteriska arbetet ägde rum.

Antroposofiska Sällskapet har som ändamål att främja forskning som bedrivs på det andliga området inom Fria Högskolan för Antroposofi, samt att vårda vad som har blivit offentliggjort av den antroposofiska forskningen sedan början av 1900-talet.

Rudolf Steiner insjuknade hösten 1924 och kunde inte fullfölja sin avsikt att inrätta de tre klasser inom högskolan, som omnämns i principernas §5. Endast delar av innehållet i den första klassen hann arbetas fram. Innehållet i den första klassen ger trots detta en aldrig sinande möjlighet till esoterisk fördjupning.